Före murens fall var Thüringen Östtysklands västligaste landskap. Idag ligger delstaten mitt i Förbundsrepubliken, med Sachsen i norr, Bayern i söder och Hessen i väster. Det centrala läget till trots är Thüringen fortfarande nästan okänt land för svenska husbilsfamiljer – när du kommer hem har du mycket att berätta.
Om Thüringen är anonymt så är flera av dess sevärdheter desto mer kända. Men kanske inte alltid av rätt anledning. Wartburg minns vi som ett gammalt östtyskt bilmärke. Men bilen döptes efter ett av Tysklands mest kända slott. Bauhaus-skolan förknippar vi med staden Dessau i Sachsen-Anhalt, men det var i Thüringen och Weimar som skolan grundades. Och vad var lämpligare än att Tysklands enda demokratiska styre före 1945, Weimar-republiken, fick sitt namn efter poeternas och filosofernas stad.
Många av Tysklands viktigaste händelser har ägt rum i Thüringen. Ett namn som Buchenwald är för evigt inskrivet i historieboken. Många minns också det första toppmötet mellan de två tyska staterna, i Erfurt 1971. Man jublade åt Willy Brandt och buade ut sin egen regeringschef Willi Stoph. Det här var början till murens fall även om det skulle dröja 18 år.
Bästa och snabbaste sättet att ta sig till Thüringen är via Berlin och Autobahn 9 till Hermsdorfer Kreutz där man byter till A4 västerut mot Weimar och Erfurt. Eller via Hamburg och Kassel på A7 till Kirchheimer Dreieck där man tar A4 österut mot Dresden.
A4 löper rakt genom Thüringen i väst-östlig riktning och längs den finner du de flesta av delstatens sevärdheter. Vi börjar i väster. Den första staden är Eisenach; här svänger vi av för att titta närmare på världsarvet Wartburg som tronar högt över staden. Det var här Martin Luther översatte nya testamentet till tyska, en översättning som anses vara en grundsten i det tyska skriftspråket. Martin Luther var både reformator och språkman. Det var också här som Djävulen själv trakasserade honom i hans arbete. Händelsen är dokumenterad; Martin Luther kastade bläckhornet efter Hin Håle men missade och bläcket sitter kvar på väggen efter snart 500 år. Det och mycket annat blir viktiga ingredienser i det 500-årsjubilem som ska firas 2017 med anledning av Reformationen.
I Eisenach föddes inte bara tonsättaren och organisten Johann Sebastian Bach. Här återuppstod också BMW:s förkrigsbilar, bland annat den vackra cabrioleten, ur spillrorna efter kriget, nu med namnet EMW. BMW själva byggde nästan bara motorcyklar åren efter kriget. EMW blev dock bara en parentes i DDR:s bilhistoria. Det var lyxbilar som hemmamarknaden inte hade råd med och som inte gjorde någon succé på exportmarknaden. Istället satsade man på en folkbil med DKW:s tvåtaktsteknik. Wartburg döptes skapelsen till och den levde länge, inte minst som folkpolisens bil. De sista åren fick den dock en Golf-motor från Wolfsburg under huven. Bilstaden Eisenach lever dock vidare, både BMW och Opel har fabriker här.
Inte långt från Eisenach ligger Hainich, en nationalpark upptagen på Unescos lista över världsnaturarv. Sedan 2007 finns här Europas första gångväg i trädtoppshöjd. Mycket spektakulärt och populärt. I närheten ligger kurorten Bad Salzungen, med landets svavelrikaste källa.
Några mil längre österut svänger vi av A4:n och styr söderut mot bergen: Thüringer Wald. Vi kommer först till Oberhof, skidskyttarnas världsberömda världscupsort där också VM avgjorts. Här tar man vintersporterna på så stort allvar att man byggt världens första skidanläggning under tak, inte en skidtunnel utan en anläggning ovan jord. I den finns nästan två kilometer spår och en skjutbana med fulla skidskyttemått. Anläggningen är öppen året om, inte bara för skidskyttar och längdåkare utan också för dig. Det finns både skiduthyrning och skidlärare på plats. Kommer du hit på vinter kan du avnjuta många mil av längdåkningsspår. Fastlandsklimat och berg som når upp till 1000 meter ger snösäkert klimat. Och man har stolta traditioner inom vintersport. I sina referat missade ”Plex” Pettersson aldrig att nämna att backhopparen Helmut Recknagel kom från grannorten Zella-Melis. Recknagel, både OS-vinnare och världsmästare, var också den förste att besegra de på den tiden oövervinnerliga norrmännen i deras egen hemmabacke, Holmenkollen.
Att skidskytte är omhuldat beror också på vapentillverkningen i grannstaden Suhl. Här finns flera gevärsfaktorier, den största heter Merkel. Och här grundades en gång kanon- och gevärsfabriken Sauer vars namn lever vidare som polispistolen Sig Sauer. I Suhl finns också ett välutrustat vapenmuseum, mycket sevärt, samt ett fordonsmuseum där huvudnumren är produkter från företaget Simson som byggde bilar, motorcyklar och mopeder. Mopeden är en DDR-klassiker som även såldes i Sverige.
Vi tar oss ner mot A4:an igen, stannar till i Arnstadt och besöker bratwurstmuseet och smakar på den berömda Thüringen-würsten med anor från tidigt 1400-tal. Sedan kör vi in i Erfurt, delstatens huvudstad. Erfurt är en stad något mindre än Malmö. Den över 1200 år gamla Altstadt är väl bevarad. Visserligen bombades Erfurt under kriget med skadorna blev jämförelsevis små. Det tillsamman med DDR:s svaga ekonomi gjorde att man inte hade råd att riva och bygga modernt som man var tvingad till i helt utbombade städer som Dresden. Det var först när Helmut Kohl lät översvämma den östra rikshalvan med västmark som man fick råd att renovera. Och då var modernt redan omodernt. Tur var det, idag är Erfurt en vacker stad och med en rik historia. Man har Tysklands näst äldsta universitet, en av de största kyrkorna, Europas äldsta synagoga samt en rad andra sevärdheter på bekvämt promenadavstånd. Stadsvandringen tar dig förbi Marienkirche/Erfurter Dom med världens största fritt svängande kyrkklocka, Krämerbrücke – en stenbro överbyggd med 33 hus som rymmer affärer, restauranger, barer och bostäder – häftigare än Ponte Vecchio i Florens. Du kan också bese Augustinerklostret där Martin Luther levde som munk efter att ha tagit sin magisterexamen vid universiteten 1505.
Strax utanför Altstadt, mittemot Hauptbahhof, ligger Erfurter Hof, ett gammalt klassiskt hotell som idag är ombyggt till kontor och köpcentrum. Det var här den östtyska statstelevisionen skämde ut sig rejält 1971. När 10 000 Erfurtbor, främst studenter, jublade åt Willy Brandt och fick honom att vinka från ett fönster visade statstelevisionen en stillbild på den östtyske regeringschefen Willi Stoph.
Vi väljer den gamla vägen mot Weimar. Redan på avstånd ser vi minnesmonumentet upp på Ettersberg. Det var där koncentrationslägret Buchenwald låg. Det revs till största delen efter kriget men förvaltningsbyggnaden, sjukhuset och några baracker sparades och använde några år av den nya ockupationsmakten för att internera misshagliga regimkritiker. 1958 lät man uppföra flera minnesmonument och sedan återföreningen 1991 finns här ett stort öppet arkiv samt ett bibliotek som berättar om vad som hände här åren 1937 till 1945. Gedenkstätte Buchenwald är det officiella namnet.
Att som hel stad hamna på Unescos världsarvslista är en utmärkelse som Weimar i hög grad förtjänat. På 1700- och 1800-talet var staden den tyska kulturens centrum. Här samlades målare, diktare och musiker. Mest kända var diktarna och filosoferna Goethe och Schiller samt tonsättare Liszt. Deras bostäder är idag museer. Vännerna Goethe och Schiller står dessutom staty framför Tyska nationalteatern. På andra sidan gatan träffar vi på ett namn som också bidragit till Weimars kulturella storhet: Bauhausmuseet. Det var i Weimar som Bauhausskolan startades för att sedan flytta till Dessau och slutligen Berlin. Dagens museum är rätt anspråkslöst om än sevärt, men till Bauhaus 100-årsjubilem 2019 ska ett nytt museum invigas. Samma sak skall ske i Dessau. På en viss bygghandelskedja ser man fram emot jubileet.
Samma år som Bauhaus grundades lades också grunden till Weimar-republiken med Tysklands första demokratiska styrelseskick. Det skedde alltså här i Goethes och Schiller stad och det första beslutet som togs var att underteckna Versaillesfreden. 14 år senare krossades drömmen om ett demokratiskt Tyskland. Av en österrikare som också bar ansvaret för koncentrationslägret 7 kilometer nordost om staden. Historien om Weimar är också historien om Tyskland.
Det är inte humlestörar du ser på sluttningarna till floderna Saale och Unstrut som rinner genom landskapet. Utan vinstockar. Du befinner dig i Tysklands nordligaste vinregion. Här producerar man främst lätta viner baserade på druvan Müller-Thurgau. Ett vingårdsbesök kan därför stå på programmet. Väljer du vingården Klaus Böhme kan du också provsmaka Europas nordligaste rödvin.
Vi fortsätter österut. Till Jena, berömt främst för två saker. Sitt universitet från 1558 där både Goethe och Schiller studerade. Och för sin optiska industri med världsberömda Carl Zeiss som främsta namn. Det är ett av de få företag i DDR som klarade övergången till marknadsekonomi.
Zeiss planetarium är Jenas främsta sevärdhet och upplevelse. Dessutom världens äldsta, grundades 1926. Under kommunisttiden levererade man sina produkter främst till östblocksländerna. Men också till Västtyskland. Volkswagen fick planetariet i Wolfsburg som delbetalning för de 10 000 Golfar DDR-regimen behövde för att blidka partikamrater som inte ville nöja sig med en Trabant eller en Wartburg. Senare fick dessa båda märken också riktiga bilmotorer från Volkswagen. Men då var det för sent. Muren föll, östtyskarna köpte begagnade västbilar och parkerade sina tvåtaktare för gott. Dessutom blev Thüringen delstat i förbundsrepubliken Tyskland. I år firas 25-årsjubileet och Thüringen kan se tillbaka på goda år och en utveckling som gynnats av läget mitt i Tyskland.
Text: Jan-Erik Larsson